Sofia Aronsson

I tentaperioder lyssnar jag alltid på Timbuktu och mest snurrar hans låt Det löser sig. Jag tycker den passar så bra då eftersom jag ofta (läs: alltid) stressar upp mig onödigt mycket över plugget och att jag måste klara tentan på bästa sätt. Men vad gör det för nytta att hålla på att oroa och stressa upp sig för saker man knappt kan påverka själv? Visst, jag påverkar själv hur mycket jag pluggar innan, men jag kan inte påverka tentans utformning eller hur det ska gå. Allting löser sig och gör det inte det så blir det bra ändå. 

 

Imorse var det då dags för årets sista tenta, i Omvärldsbevakning. Jag var rätt lugn innan, det kan bero på att jag var så otroligt trött, och när jag väl blev tilldelad tentan gick det ganska bra. Det mesta kände jag mig säker på och jag svarade på alla frågor. Efter tentan gick en stor del av klassen och åt lunch tillsammans vid St: Eriksplan, det var både gott och trevligt. Sen kände jag mig febrig och hängig så jag tog bussen hem, la mig i sängen och kollade på Torka aldrig tårar utan handskar. Så otroligt vacker serie som bara blir bättre och bättre för varje gång jag ser den. Sorglig, vacker, känslosam, underbar, hemsk, rolig och jättebra.